fy va otäckt..

Vaknade just av med att jag skrek!!!
Var helt torr i munnen å kallsvettades..

Eftersom jag är grymt mörkrädd och för att jag bott i en lägenhet där där det jag en gång har haft nattliga gäster som dragit å slitit i min dörr. Så har jag en stoor rädsla för just att folk ska ta sig in i min lägenhet när jag sover. Eller överhuvudtaget där jag bor. Känns väldigt tryggt när jag bor med andra å så..

Vi befann oss i Skellefte.. å jag hade fått tag i en jättefin etta någonstans uppe vid sjukhuset där. Eftersom jag är så pass rädd så hade vi sett till att jag bodde i en trappuppgång med övervakningskamera vid porten. (ren lyx, ja vet). 
Iallafall så var det jag å lillebror å en stor hop av hans vänner som skulle ut på krogen. Jag minns vi bökade på en hel massa innan vi tog oss iväg ner mot stan. Vi skulle äta fyllemat å påväg ner så mötte vi flera gäng som skulle spöa Emil. Jag va skitarg å hoppade emellan ett antal gånger å blev den som fick alla slag på sig. Men var duktig nog å övertala dom att inte göra Emil illa för han hade ju inte gjort nått fel.. Iallafall så avsluades med att jag å Emil bestämde oss för att gå hem. Eftersom att våra lägenheter var rätt nära varandra (i drömmen) så följde han mig ändå till dörren eftersom ja va rätt chockad efter kvällen.. å sen såklart för att jag är så grymt nojjig av att gå själv på nätterna.
Så. Han sa hej då å jag gick in till mig å la mig å sov.. han kramade om mig å sa att ja var världens bästa syster å att han älskade mig. Vilket ja reagerade på eftersom vi inte brukar säga så till varandra precis.
Sen när ja just var påväg att somna vaknade jag av att Stina skrev till mig på msn.. hon skrev å ville tacka för att hon lärt känna mig å å att hon saknade mig för att vi alltid hittar på en massa kul. Jag blev glad. Men kom sen på att...
Jag skulle kolla så ja verkligen låste dörren.. å när ja kommer till dörren å ser att den är olåst. Går den inte låsa å det är nån som rycker i dörren.
Dörren rycks upp å där står världens äckligaste gubbe.. han drar i mig å i slowmotion så förstår jag att jag inte kan ta mig därifrån. Han bor granne med mig och har dörren till sin lägenhet öppen. Jag försöker skrika en, två, tre gånger. Det går inte. Det går inte. Jag är för svag för han så jag kan inte ta mig loss. Å på nått sätt så inser jag att jag inte kan göra någonting.. kändes precis som att det var slut just där å då. Men ja samlar mod å ger efter ett sista skrik.. å japp då vaknar jag av att jag skriker.
Hann nog bara få iväg ett litet tjut så hoppas inte jag väckte Christian eller Stina.

Nej fy. Kan inte förstå hur man kan drömma så.. inte ofta jag har haft mardrömmar i mitt liv å den här kommer verkligen följa med mig länge.
Förstår bara inte hur jag ska våga somna om nu?! Tur ja har Trulle iallafall..
Usch nej.. kändes så verklig men ändå så overklig.
Ska iallafall försöka somna om nu.
Men jag är mest rädd att jag ska komma tillbaka i drömmen igen..
Men nu har jag fått skriva av mig lite å lugnat ner mig en del så förhoppninsvis så ska det gå bra..
Å ja har ju två personer här i rummen intill som kan rädda mig om någonting skulle hända.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback